A regular lunch in Pamir

Vår sista dag i Pamir stannade vi för lunch på en liten restaurang längs vägen mot Dusjanbe. Floden som vägen följer utgör gränsen till Afghanistan och det är lätt att se skillnad mellan länderna. På den afghanska sidan finns nästan ingenting. Färre hus, sämre hus, dålig väg.

När vi satt där vid floden och åt till dunkande disco-musik ser vi helt plötsligt aktivitet på andra sidan floden. En kik-titt senare visar att den afghanska fåraherden som vallar en bunt djur på andra sidan har fått ett välkommet avbrott i arbetet. Han dansar loss helt frenetiskt under 45 minuter - till också vår förtjusning. Det slutar med vi ger honom en applåd och tackar honom i mikrofonen. Succe.

Our last day in Pamir we stopped for lunch at a small restaurant on the road to Dushanbe. The river marks the border to Afghanistan and it is easy to see differences between the countries. On the afghan side there is less - of everything.

When we sat there having lunch to the rythms of local techno we all of a sudden notice activity on the other side of the river. After a closer look we see that it is an afghan shepherd who is appreciating the loud music. He dances like crazy for a good 45 minutes - to our great entertainment. After his performance we show our appreciation with a round of applause and a "thank you" over the microphone. Fabulous!

Dansande afghan/Dancing afghan?

Dansande afghan/dancing afghan!

Soppa och en stänkare - klockan är ju trots allt ett
Soup and vodka - its 1 pm after all

Högklassig underhållning/classy entertainment

trött underhållning/tired entertainment

En historia om bröd - A history of bread

I Pamir så välkomnas besökare med bröd och salt. Ungefär som hemma, där vi när vi besöker nyinflyttade traditionellt överlämnar en liknande gåva. Så under våra besök i byar och Jamoats så bjöds vi på bröd, bröd och mer bröd. Och eftersom vi besökte ganska många byar blev det ganska mycket bröd... Jag tror inte ens jag lyckats fånga alla tillfällena på bild.

In the Pamirs, visitors are welcomed with bread and salt. Like in Sweden where we traditionally give bread and salt to people who have just moved to a new house - as a symbolic gift that this home should never be without food. As we visited quite a few villages and Jamoats during our three days in Pamir - we were treated to quite a lot of bread... I don't think I even got all ceremonies on photo.

Det man inte hinner äta på plats får man ta i bilen

Pamir

North-east of Khorog, in the small village of Tusyon, I saw this little girl. She was maybe 12-13 years old and had the most captivating eyes. When I asked her if I could take her photo she gladly agreed. Although her eyes came out fascinating in this photo, I don't think it make her justice.

Pamir

Har ännu knappt hunnit titta igenom de fem sexhundra eller så bilderna vi tog i Khorog med omnejd. Här kommer ett första smakprov på vad som nog med rätta kan kallas en av världens mer otillgängliga avkrokar.

Flygplatsen i Khorog

Helikoptern som tog oss dit. Helikoptertur kan varmt rekommenderas för den som inte provat.

Sara skeptisk till helikopterns bärkraft. De i bakgrunden lite mer avslappnade

Hyfsad utsikt genom stora fönster

Söta tanter i bergen

Söta kids i bergen

Disco - Pamir-style. Den perfekta avslutningen på en hård arbetsdag.

Mer bilder kommer som sagt. Bland annat en lång historia om bröd...