Drutten och Jena

Vi har så mycket att skriva om Khorog och Pamir, men det har inte funnits tid ännu. Men det kommer.

Så länge:

Talade med våra ryska vänner häromkvällen och kom helt osökt in på ämnet Drutten och Jena. Ni vet den där tecknade serien som gick när vi var små. Jag hade aldrig reflekterat kring att den var från Sovjetunionen men det var den tydligen. Våra ryska vänner delade dock inte Wikipedias tolkning att den innehöll dold regim- och systemkritik.

Hur som helst så hittades det på Youtube trevliga klipp där stackars Jena melankoliskt sjunger om hur synd det är att det bara är födelsedag en gång om året...



Пусть бегут неуклюже
Пешеходы по лужам,
А вода — по асфальту рекой.
И неясно прохожим
В этот день непогожий,
Почему я веселый такой.

(Rough translation: Let the clumsy pedestrians run among the puddles. and let the water go across the asphalt like a river. And it's unclear to the passersby on this foul-weather day, why I am so happy.)

Припев:
Я играю на гармошке
У прохожих на виду…
К сожаленью, день рожденья
Только раз в году.

(Chorus: I am playing on an accordion in plain view of the passersby. Too bad birthdays only happen once a year.)

Прилетит вдруг волшебник
В голубом вертолете
И бесплатно покажет кино.
С днем рожденья поздравит
И, наверно, оставит
Мне в подарок пятьсот «эскимо».

(A wizard will probably arrive suddenly in a light-blue helicopter and show a film for free. He'll congratulate me on my birthday and will, probably, give me a present of 500 Eskimos.*) (Ескимо here refers to a kind of ice cream... on a stick.)

Anledningen till att vi är fast i Khorog...

Är den här jävla lastbilen. Tydligen finns det gränser för vad bron tål, men pressade chaufförer som vill göra bra med pengar på sina körningar överlastar - och till slut sa bron ifrån.

Det finns nu sedan sex dagar ingen landförbindelse med Khorog. Vi väntar på att flyga härifrån, men eftersom det inte finns någon landförbindelse är det fler som väntar. Här hjälper det inte vara diplomat.

Vackert i bergen

Cyklade min första längre tur på ett tag. Det som började i regn övergick snart i strålande sol och ledde till en rödgrann näsa.

Fick min första punktering någonstans i bergen och när jag stod och lagade den så blev jag föremål för allas intresse. Någon ville ha den punkterade slangen som jag glatt gav bort. Någon annan ville köpa min cykel. Jag skojar inte. Jag står där och lagar punka och en bil stannar. Ut hoppar en fet Tadzjik i träningsdress - värsta maffia-style. Han har ett gäng hundradollar-sedlar i handen och undrar hur mycket jag skall ha för cykeln. Jag blir lite orolig för en sekund och undrar om ett nekande svar kommer leda till att jag får ståplats i Varzob-floden. Men mitt nekande föranleder bara ett obegripligt garv, och så drar de vidare mot Buzkashin som går av stapeln i närheten.

Sen pratar jag med en annan man. Han undrar vart jag har cyklat ifrån. "Dusjanbe" säger jag lite kaxigt, vi är ju en bit upp i bergen och jag tror mitt svar kommer inge respekt. Han säger bara ett svalt "aha" och konstaterar att han har gått från Dusjanbe i dag. Han har alltså gått sträckan jag precis cyklat. 4-5 timmar har det nog tagit så här långt, och han är inte hemma ännu.

För övrigt är bergen helt gröna nu. När jag cyklade här i Oktober var allt brunt och gult. Grönt är finare.

Mer ryskundervisning

Ryska är inget lätt språk att lära sig. Alla rackarns kasus som innebär att allting (verb, pronomen, substantiv, adjektiv...) ändras hela tiden gör det oerhört svårt att prata helt rätt.

Igår lärde jag mig ytterligare en liten nyansskillnad som är till synes liten men ack så viktig. Det handlar så klart om kärlek.

Om man på ryska säger: "ana mne panravilas" så blir det ordagrant översatt:"henne jag tycker om". Alltså ungefär som vi säger, fast bara lite annan ordföljd.

Men om man säger: "ja ne nravilas jej" så är det lätt att uppfatta som "jag tycker inte om henne", men det är ack så fel. För det betyder närmare bestämt "hon tycker inte om jag (eller mig då)". Den uppenbara logiken för mig vore ju att säga "jej ne nravilas ja", men så enkelt skall vi inte göra det. Så nu fick jag gott fundera en bra stund under lektionen för att förstå vem som egentligen gillade vem.

Egentligen borde jag förstått det på en gång. För det är väl självklart att den dåliga eleven gillar mönsterelven, men att mönstereleven inte tycker om den kassa eleven.

Sa jag att boken var från sovjettiden?

Welcome to the communist party!

Dagens ryskalektion

Lästen en rysk hymn i min ryskabok som går ungefär som följer:

På olika öar, i olika länder
över hav och oceaner
alla ni som är unga
ge mig era händer
i vårat led av vänner

Sa jag att boken är från sovjettiden?

Dagens text heter: Varför jag inte blev en mönsterelev - "отличник"

Thailand

Vi var som sagt i Thailand härom veckan. Vi fullkomligen älskade det, och nu förstår vi varför så många svenskar vallfärdar dit varje år. Möjligen förstärktes effekten av att vi kom direkt från Tadzjikistan, kastade oss girigt över allt vad civilisation har att erbjuda; god mat, vackra kläder, ström dygnet runt, fungerande infrastruktur. Det är inte så att vi ogillar Tadzjikistan, men det är ganska skönt att emellanåt vara i en miljö där allt fungerar .

Bjuder på lite bilder nedan

"de rödas" demonstrationståg som mer liknade ett karnevalståg

Lyxig middag på Mandarin Oriental

Downtown Bangkok

Uppgraderade till jättesvit med jättebalkong på 25e våningen

Vi bodde i det där rummet i slutet av korridoren ni vet

Takterass på hotellet - givetvis

På väg till Koh Sahmet. Såg väldigt många äldre fula vita män med unga snygga thailändska fruar. Ibland också med unga barn. Familj nummer 2?

Strandliv

Trött på Paparazzi